|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SKYDDSARBETE För att lättare förstå skyddsarbetet så har jag delat in hundens beteenden/aggeranden i tre olika delar.
Om vi tittar på hur skyddsarbetet i IPO III ser ut, så börjar man med en rondering som för mig är en ren lydnadsövning. Hunden kommer in i sjätte skärmen och växlar genast till bevakningsfas. När hundföraren passerar hunden för att ställa sig på utkallningspunkten, skall hunden fortfarande befinna sig i bevakningsfasen. I samma ögonblick som hundföraren kallar på hunden med ”hit/fot” skall hunden växla till lydnad. Hundföraren kommenderar figuranten att lämna skärmen och här skall hunden hela tiden befinna sig i lydnadsfasen. Hundföraren kommenderar hunden ”fot” går och lägger hunden för en flykt. I samma ögonblick som hundföraren kommenderar hunden ”ligg” skall hunden växla till byte. Figuranten springer, hunden skall genast angripa figuranten med ett fullt/fast bett och skall förhindra flyktförsöket. Figuranten stannar och i samma ögonblick som hundföraren kommenderar hunden ”loss” skall hunden släppa och växla till bevakningsfas. Efter ca.3-5 sek gör figguranten ett överfall där hunden genast skall växla till byte. Trots hot och belastning av softstock skall hunden ligga kvar i byte tills dess att hundföraren kommenderar hunden ”loss”, varvid hunden genast skall växla till bevakningsfas. Hundföraren ansluter till hunden som skall ligga kvar i bevakningsfas till dess hundföraren kommenderar ”fot”, varvid hunden växlar till lydnad. Hundföraren kommenderar figuranten ”Tre steg bakåt, Helt om, Transport” varvid hunden skall gå lydigt men i en extrem bytesförväntan. När överfallet kommer från figuranten vill man att hunden skall gå i och bita med ett fullt/fast bett. Trots att figuranten gör kraftiga hot vill man att hunden skall ligga kvar i byte. Hunden skall då ligga kvar i byte genom hela trängningsfasen tills hundföraren kommenderar ”loss”. Hunden skall då ligga i bevakningsfasen tills hundföraren anslutit och kommenderar ”fot”. Då växlar hunden genast över i lydnad. Hundföraren transporterar hunden ”fot” till figurantens sida, varvid en sidotransport till domaren följer. Efter en avlämning till domaren tar hundföraren hunden ner till platsen för modprovet. Hunden skall då sitta i utgångsställning bredvid hundföraren i en extrem bytesförväntan. När figuranten springer ut och riktar sitt frontalangrepp mot hunden släpps hunden på domarens anvisning. Trots figuranten gör kraftiga hot vill man att hunden skall ligga helt ren i byte, för att kunna gå i och bita med ett fullt/fast bett och ligga kvar i byte genom hela belastningsfasen. Men i samma ögonblick som hundföraren kommenderar hunden ”loss” skall hunden växla till bevakningsfas. Efter ca.3-5 sek gör figuranten ett nytt överfall varvid hunden skall växla till byte och ligga kvar i byte genom hela trängningsfasen trots hot och belastningar av softstock. Men i samma ögonblick som hundföraren kommenderar ”loss” skall hunden växla till bevakningsfas och ligga kvar där tills hundföraren ansluter. I samma ögonblick som hundföraren kommenderar ”fot” skall hunden växla till lydnad. Hundföraren tar hunden ”fot” till figgurantens sida och varvid en sidotransport till domaren följer. Som ni ser växlar hunden mellan de tre olika faserna hela tiden. Detta kräver att hunden är väl genomarbetad i de tre olika faserna bitfas, bevakningsfas och lydnadsfas. För att ni lättare skall förstå hur jag tänker så kommer jag här nedan beskriva och förklara hur man får hunden att bli i respektive fas vid rätt tillfälle. Bevakning i skärmen.
I mitt sätt att träna hundarna ser jag till att hunden inte är i konflikt utan jag bygger minnesbilden i skärmen enbart på hunden skall rikta all fokus på figguranten. För att minimera att konflikter uppstår kallas ALDRIG hunden ut från bevakningsfas. Hundföraren går förbi hunden som bevakar i skärmen, men det leder inte till något annat än, att hunden får bett när hundföraren stått vid utkallningspungten en stund. Utkallning. Utkallningen tränas aldrig från bevakningsfas i skärmen. Istället står figuranten i skärmen, hunden ligger ca.5m bakom skärmen, hundföraren står framför skärmen på utkallningspungten. Med kommandot ”hit” kallar man på hunden. När hunden är i höjd med skärmen kommenderar hundföraren ”fot”. När hunden sätter sig fot, går figguranten ut till hund och förare, ger bett vinst. Flykt. Hundföraren har hunden fot vid utkallningspungten kommenderar figurant ”figurant ut ur skärmen”. När figuranten står still kommenderar hundföraren hunden ”fot” och börjar gå till platsen där man skall lägga hunden. Om hunden tenderar att gå för långt fram, går hundföraren bara förbi figuranten och runt denne för att sedan komma upp alldeles bakom. Där gör hundföraren halt, när hunden sitter still och är lugn går figuranten dit, ger bett och vinst. Skulle hunden vara lydig och gå korrekt från utkallningspungten lägger man hunden och figuranten springer på en flykt. När hunden går i och biter springer figuranten en längre sträcka, ger hunden vinst. Allt detta för att hunden ska förknippa flykten med byte. Släppande och bevakningsfas. Släppande och bevakningsfas tränar jag alltid separat. Om man tränar släppande ex. efter flykten kommer det att leda till att flyktbettet blir sämre. För att hunden skall ligga kvar i byte i bettfaserna så tränar jag inga släppanden från tävlingslika moment ex. flykt, trängning osv. Träning av bevakningsfas görs istället genom att växla hunden ute på planen och föra in hunden i bevakningen. Eftersom jag vill att hunden skall ha ett snabbt ingångsbett från bevakningsfas tränas oftast detta i en hög bytesförväntan. När man sedan vill träna släppande så är det viktigt att man inte gör detta från tävlingslika moment. För om hunden känner igen övningen leder det ofta till att hunden påbörjar släppande innan kommandot från hundföraren (oroligt bett). Själva släppandet tränar man istället bara framför figuranten ex. hunden har bitit, figuranten jobbar hunden framför sig till höger och vänster, flertalet gånger. Hunden ligger i byte med en distinkt rörelse låses ärmen upp och där tränas släppandet. (ett ”loss” är ALLTID ett ”loss”). På detta viset får vi alltså hunden att ligga kvar i byte i bettfaserna och utlösa driftväxlingen till bevakningsfas när kommandot ”loss” kommer. Trängning med belastning. Oftast är det i denna fas man ser om hundarna kan ligga kvar i byte. För att hundarna skall ligga kvar tränar jag aldrig släppande efter trängning med stockslag. Utan tränger och belastar hundarna (tävlingsmässigt). Men istället för att få hunden att växla till bevakningsfas efter stockslag skapar jag en minnesbild att stockslag leder till rofas och vinst. Ryggtransport. Ryggtransporten tränas i två delar, första delen går ut på att man kommenderar figuranten ”tre steg bakåt, helt om, transport”. Figuranten börjar gå, hund och förare följer efter på ett avstånd av 5 steg. Så fort hunden går fot men med blicken och huvudet framåt kommenderar hundföraren ”halt”. Efter en kort paus går figuranten lugnt in till hunden och föraren och ger bett/vinst. Andra delen tränas stillastående med ett avstånd av 5 steg. Figuranten står med ryggen mot hund och förare. Figuranten gör plötsligt vändning/överfall som är hotfullt. Hunden får då fritt springa och bita, även här vill jag ha en slutminnesbild av rofas och vinst. Det är för att hunden skall ligga kvar i byte trots att figuranten är ”mycket” hotfull. Viktigt: Efter hot tränar jag aldrig släppande. I tävlingssituationer växlar hunden naturligt lättare till bevakningsfas efter hot. Sidotransport.
I princip lär jag hunden att gå fot på fel sida om figguranten. När jag har hunden mellan mig och figuranten kommenderar jag aldrig "transport, fot” För att fot betyder att hunden skall titta på mig. När jag står bredvid figguranten säger jag bara ”transport” som för hunden betyder att man tittar på figuranten. Inlärningsmässigt säger jag ”transport” vi börjar gå, när hunden tittar på figuranten får han bett/vinst. Skulle hunden titta på mig kommenderar jag ”nej, transport” så fort hunden tittar på figuranten, bett/vinst osv. Modprov.
Inte heller här tränas släppande utan ju mera hot desto viktigare att hundens slutminnesbild är rofas/vinst. För att få hunden att sitta lugnt i utgångsställning trots upphetsande skrik från figurant tränas också många modprov med att figuranten springer ända fram till hunden och ger bett/vinst när hunden sitter lugnt. Att tänka på. Det jag som tävlingsfigurant har lagt märke till när jag figurerat på stora mästerskap. Är att av ca. 40st hundar på ett Schäfer SM hade endast 2 hundar perfekta bevakningar i skärmen. Där man kan tycka att hundarna borde vara mer genomarbetade. Det man också tydligt såg var att när hundförarna anslöt till hundarna hade dessa svårt att ligga kvar i bevakningsfasen. En enkel övning för att lösa såna problem är att trygga hunden i bevakningsfasen och avdramatisera hundförarens närvaro. Ex. Hundföraren står framme vid figuranten, sänder in hunden för en bevakning, hunden bevakar får bett/vinst. Hundföraren står framme vid figuranten, sänder in hunden för bevakning, hunden bevakar, hundföraren lämnar, bett/vinst. Hundföraren står framme vid figuranten, sänder in hunden för en bevakning, hunden bevakar, hundföraren går och kommer tillbaka, bett/vinst. Dessa övningar varvas tills dess att hundförarens närvaro inte betyder något för hunden. Hunden ligger då kvar i sin bevakningsfas trots att hundföraren ansluter, lydnadskonflikten är då borta. Självklart innan all träning av de olika momenten sker tränas hunden i att driftväxla mellan Bevakningsfas, bettfas och lydnadsfas. Framförallt lär vi hunden bita med hela munnen och vi lär hunden att skifta in om hunden får ett dåligt bett. Detta är viktiga grundstenar för att få en hund att fungera i skyddet. Till grund för detta ligger att jag har gjort 100p av 100 möjliga 3 ggr, samt utmärkt resultat ca. 20 ggr med fyra olika hundar. Därtill skall nämnas att jag även figgat andra hundar som har presterat utmärkta resultat med ”Ängsbackens Silla” i topp med 100p av 100 möjliga i IPO III. |